Good bye Lenin!

Nu blir det spännande grejer här. Det här ska bli fyllning till kycklingfiléer. Jag har aldrig ätit det, gjort det eller sett det irl. Så nu blir det av.

Fyllningen blev:

parmesan, skuren i stavar. Ta en riktig parmesan här, ingen sån där padana grandano eller va fan det heter. Annars smakar det ingenting.

Iberico chorizo. Alltså fin spansk salami som var lite stark. Hacka i bitar.

Slut på fyllningen. Löken som ligger där ska nämligen ligga under kycklingen, inte i.

Skär en ficka i kycklingfilén och stoppa in fyllningen. Man får inte ta för mycket fyllning för då blir det inte heller gott. Common sense helt enkelt.

Lägg kycklingen på den skurna löken, salta och peppra samt lägg på en klick smör(viktigt). In i ugnen på 140 grader typ?

Använd termometer och ta ut kycklingen när den har gått upp till typ 70 grader. För då har alla bakterier antingen kolat eller bildat små kokonger som gör dem ofarliga. Använd alltid termometer när du gör kött, kyckling o fisk. Annars blir det torrt och då blir det blä.

Klart!!! Löken användes till en sås med grädde, fond, gucket från kycklingen, vitt vin, salt och peppar.

Potatis till. Jag kokar alltid potatisen i 3 min innan den ska in i ugnen. Nu glömde jag bort den så den kokade i typ 10 min. Det gjorde inget, in i ugnen ändå och det blev lika najs.

Slutsats: Fylld kyckling var rätt så najs. Dock tycker jag att den har lite 80 tal över sig. Något som jag inte gillar. Men jag fattar inte varför jag inte tog mer grönsaker. Herre gud.

Puss!